Doris har gjort illa sig!

Doris min lilla westie har gjort illa sig! Vänster höft har åkt ur led. Det hände hemma i onsdags men vi vet inte hur. Det var inte så mycket att fundera på, det var tydligt att något var väldigt tokigt med henne ena bakben, så efter ett telefonsamtal bar det iväg till Uppsala som har det närmaste djursjukhuset. 

Sedan har vi varit bosatta på djursjukhuset. 

Idag lördag fick hon äntligen komma hem. Vänster höft och ben är ihoplindat för att fixera höften. I fredags när de skulle operera henne hade höften plötsligt glidit på plats igen. Det är både bra och dåligt. Bra för hon slapp operation. Dåligt för om den glider i och ur så här lätt innebär det att det kan hända igen... Vi ska tillbaka på tisdag och röntga höften. Sitter den fortfarande på plats med hjälp av bandaget så ska hon ha det i tio dagar. Har det glidit ur led igen så blir det operation. 

Dessa dagar har varit mentalt skitjobbiga! Först ville de inte söva henne inför röntgen då de hittat ett nytillkommet blåsljud på hjärtat. Att söva kunde vara lika med döden för henne. Röntgades hon inte så kunde de inget göra då man inte såg utanpå vad som var fel inuti. Men professor Jens tittade med ultraljud och kunde konstatera att än var westiehjärtat starkt ❤️ Mattes hjärta blev också starkt då. 

Doris är mest trött hela tiden. Jag får lyfta ut henne så hon får rasta sig, sedan bär jag in henne igen. Kan tänka mig att plåstret med smärtstillande som sitter fast på hennes hud hjälper till att göra henne trött. Inatt ska hon få sova nära matte hela natten ❤️🐾


I väntrummet på djursjukhuset i onsdags innan vi visste vad som var fel. 


En sövd liten Doris i väntan på röntgen. 


Hemma i sin älskade bur! 
❤️



Andreas var nyfiken på undersökningslampan inne på undersökningsrummet. Gud hjälpe mig och mitt tålamod 😉




Morgonfunderingar

Varför måste jag vara så envis? Så jäkla bestämd och målmedveten? Samtidigt som jag är känslig, inkännande och sårbar. Känslomässigt dålig kombo. Vill man ha ett nyanserat liv, bra kombo. Jag har inte bestämt mig för vilket jag föredrar. 




Back in business

Så var man tillbaka på brottsplatsen. Har jobbat idag. Allt var som vanligt på sjukan. Jag var fullbokad på min sex- och samlevnadsmottagning förutom direkt efter lunch så fick lite pappersjobb gjort också. Inte en illa första dag! 

Direkt efter jobbet gick jag och fick akupunktur av en gammal kollega. Mina muskelknutar behöver nämligen få sig en omgång så de kanske försvinner för gott. Ont-skönt på något vis när hon vrider om nålarna... Ska dit på lördag också. Bäst att panga på dem ordentligt.

Att renovera hemma är som en snöbollseffekt, man vill så mycket mer! Har spanat in några tavlor som jag vill ha, ni känner säkert igen dem. Men 1500-2000 kr för ett förstorat fotografi? Nja. Har fått en alldeles utomordentlig idé. Jag har vackra döttrar, varför inte använda dem som modeller? Det är fortfarande oklart vad döttrarna tycker om min idé 😉


En av inspirationstavlorna. 


Divus håller koll på fåglarna vid frömataren utanför fönstret. Jag tror han säger "mums". 


Som sagt. Galen i att måla får för tillfället. 

Snart dags för sängen. Imorgon fredag, vad fort min tvådagars arbetsvecka gick 😁 



Renovering pågår

Jag fortsätter att hålla ställningarna i sjuksängen. Envist med halsont. 

Vi håller på att renovera hemma. Det började med att vi skulle ta bort fula laminatgolvet i sovrummet och fräscha på väggarna med ett lager färg. Det visade sig vara en enkel match! I pjur glädje över att det gick så galant bestämde vi på en nanosekund att även riva bort fula laminatgolvet i hallen. 

Tvärnit. 

Det visade sig under lager av plastmattor att de flytspacklat stora delar av golvet i hallen. Direkt på det gamla trägolvet som vi ville åt. Där och då startades ett galet jobb. Andreas slet i två dagar med att hacka och skrapa bort spacklet. Han svettades kopiösa mängder (hallens två utgångar var täckta med plast, lufcirkulation lika med noll) samtidigt som jag svettades över att hela lägenheten täcktes av ett fint lager med damm från spacklet. Trots plasten. När flytspacklet var borta kunde vi konstatera två saker. 

1. Trägolvet var inte fint. Det var skadat och illa behandlat av tidigare golvläggare. 

2. I lagren av mattor som vi rivit bort fanns det ett svart konstigt lim som vid efterforskning hos min son (golvläggare) visade vara svartlim. Svartlim = asbest. 


Andreas. Ännu lyckligt ovetandes om flytspackel och svartlim. 

Så nu har vi varit tvungna (jäääättejobbigt 😉) att beställa matta till hallen. När vi ändå ska fixa golvet så grundligt så var det lika bra att måla snickerierna i hallen. När de blev vita och fina så började vi rysa av anblicken av den fula väven på väggarna. Så då blev vi (läs Andreas) tvungna att sätta upp täckpapp för att dölja väven. Sedan målades väggarna vita och fina. Då visade sig att taket skar sig ordentligt mot allt det fräscha, så nu är även det nymålat och fint. Elementet i hallen blev i sammanhanget en bagatell att måla. Puh, en totalrenovering av hallen var väl inte direkt vad vi hade tänkt oss. Bild kommer när den är helt klar. 

Nu ska jag fortsätta att mysa med hundar och äta choklad. Choklad är det enda som faktiskt kan bota en förkylning. Lovar. 


Jag har fått dille på att måla får i akvarell. 









Hello

Jag är nära döden! Förkyld. Närå, inte nära döden men nog så vidrigt sjuk. Inatt har jag sovit exakt: 0 minuter. Om jag säger så här – man blir inte snygg av 0 minuters sömn och en förkylning. Så passande då att det bara var jag av den mänskliga delen i detta hushåll som var vid liv här hemma och därmed fick äran att kravla mig till skolan med Lily. Som tur är har jag en gigantisk rävpälsmössa efter min framlidne svärmor. Den täcker hela mig. Inte en chans att någon ser att jag är lika blek som liken som ligger i formalin. Passade på att ta med byrackorna så de fick sina behov tillfredsställda. Efter detta äventyr har alla mina livsandar lämnat min kropp och koma inträder strax. 

Mot sjuksängen! 


Bilden är inte från idag, ville bara visa min varma men fula mössa 😂




RSS 2.0